tontenofjanten

Ha sett på ett program som handlar om tsunamin i Thailand 2004. Filmer på när vattnet bara stiger och stiger, hör hur människor skriker, ser hur människor dras med vattnet, ner under vattnet och aldrig kommer upp igen. Det väcker känslor! Människor berättar om hur det var att se allt, känna skakningarna före vågen kom. Hur de började undra vad "varningsvågen" var för något. Sen kommer vågen. Hur de börjar klättra upp i bergen för de är rädd för nästa våg som de säger att skall komma. Sen ser man hur människorna börjar gå omkring och försöka fatta vad som har hänt, inse att deras familjer är borta, leta efter dem. Vänner de aldrig mer får se, aldrig mer hittas, som inte ännu hittas. Se dem kolla på foton, hur de söker efter dem, se deras sorg när dom hittar den dom vill hitta. Fast ändo finns de ju de som är lyckliga att klara sig. Hundra tusen människor dog på grund av vatten som vi inte skulle klara oss utan heller. Jag känner en som skall till Thailand om någon månad. Hoppas att allt kommer att gå bra!